Med anledning dels av folkomröstningarna den 13:e december, dels av den spanska författningsdomstolens kommande klargörande om Kataloniens senaste autonomifördrag (estatut) och dels en nyligen presenterad artikel i Financial Times, tycker jag att det är dags att påpeka att katalanism inte är independentism.
Ett lysande exempel på katalanism såg vi förra veckan när tolv katalanska dagstidningar (därefter följda av en rad andra media) skrev en genemsam ledare med titeln ”Kataloniens värdighet”. I korta drag var budskapet att den spanska konstitutionsdomstolen bör släppa igenom det fördrag (estatut) som skall öka Kataloniens autonomi. Motiveringen baserar sig å ena sidan på att fördragstexten har röstats igenom av både det katalanska och spanska parlamentet och dessutom har godkänts av katalanerna i en folkomröstning, och å andra sidan på att författningsdomstolen inte fungerar som det var tänkt. Utslaget om l’estatut har dröjt i snart tre år, inte för att det är så komplext utan framför allt för att Spaniens två stora partier – socialisterna PSOE som regerar och den konservativa oppositionen PP – inte kan komma överens om hur man skall tillsätta fyra ledamöter som behöver ersättas.
Katalanska media präglas dagligen av stridigheter mellan de lokala partierna här – CiU, det stora katalansknationalistiska oppostionspartiet och PSC (PSOE:s systerparti) som sitter i koalitionsregering (tripartit) med ICV-EUiA och Esquerra. En utomstående kan därför förvånas av att höra hur mycket dessa faktiskt är överens om. Det estatut som av vissa spanska politiker kritiseras som för långtgående, stöttas av dem alla utom Esquerra, som kräver ännu större autonomi. Den aktiva spåkpolitiken för att stärka katalanskans ställning, som många expats i Barcelona retar sig på, står de alla bakom. Tillsammans representerar dessa fyra partier 81,9% av dem som röstar i val till det katalanska parlamentet.
Det finns förstås alternativa tolkningar av den katalanska folkviljan. För någon dag sedan meddelade den katalanska delen av det spansknationalistiska partiet PP att ”vi katalaner är konstitutionalister” och påstår därmed indirekt om att de stora tidningarna och de andra partierna har fel i sin kritik av den spanska författningsdomstolen. PP har visserligen bara direkt stöd av 10,7% av befokningen men skulle, om de blev ifrågasatta, kunna hävda att de på sin sida har en annan favorit i katalansk politik; 'den tysta majoriteten'.
Denna förmenta majoritet känner sig väldigt bekväm i Spanien och har svårt för katalanismen. Underligt nog, förblir den gärna väldigt tyst. I valet till det katalanska parlamentet 2006 dök det nya partiet Ciutadans/Ciutadanos upp med budskap direkt riktade till denna grupp, men trots all uppmärksamhet i massmedia fick de bara 3,0% av rösterna och har inte vuxit sig starkare sedan dess.
Om vi återvänder till de mer eller mindre katalanistiska partierna, så är de, men undantag för Esquerra, catalanistes utan att vara independentistes. Deras politiker har det genemsamt att de refererar till Katalonien som ett land (país) och till katalanerna som en nation (nació), men historiskt har de varit fokuserade på att få Katalonien att känna sig bekvämt inom Spanien, inte på att bilda en egen stat.
De som vill ha ett enat Spanien bör nog inte sätta sitt hopp till den tysta majoriteten utan snarare bygga broar till de partier som förespråkar katalanism utan independentism. Att förändra viktiga delar av l'estatut vore att ta steg i motsatt riktning och kan få oväntade konsekvenser. Madrid verkar inte vilja förstå det, men saker och ting kan bli värre.
- - -
Uppdatering: Idag, den 9/12, uttryckte partierna CiU, PSC, ICV-EUiA och Esquerra tillsammans "tacksamhet och stöd" för de katalanska mediernas gemensamma ledare.(LaVanguardia).
- - -
Relaterade poster på svenska:
Katalanernas självständighet och den neutrale svensken
Den 13/12 röstar Katalonien om självständighet
Hur genomförs katalanernas folkomröstning?
Katalansk självständighet? På söndag får vi svar
Folkomröstningen i Vilanova - störtkul eller dötrist
- - -
Technorati tags: Barcelona, CiU, Estatut, Katalonien, PSC, PSOE, Referendum, Vilanova,
No comments:
Post a Comment