Monday, 26 August 2013
See you soon, Vilanova i la Geltrú!
Yes, it is true: We have moved and no longer live in Vilanova i la Geltrú, and no, not even in Catalonia, but in Zurich, Switzerland. But how did this happen? I who arrived in Vilanova with the absolute intention to stay for the rest of my life.
That idea seemed to be almost frightening to my wife and that is where we have the beginning to an explanation. Add to this that she has got a very good job in an economically and politically stable country, and you can add a few more pieces to the puzzle. And to complete the picture, I must admit that I, personally, have been fed up with living and seing my children growing up in a country where politicians (unfortunately both in Catalonia and the rest of Spain) seem to think that corruption is good, as long as they can make sure not to be formally convicted of it.
This does not change the fact that our move has created a huge void in me. We have moved from a town where almost everyone knew who I was, where I was a citizen and had begun to understand the local community to the extent that I could make initiatives and act, at least to the same degree as those who have always lived in Vilanova i la Geltrú.
Anyhow, I am glad that the whole relocation project was allowed to take such a long time. We started planning this in January and that has given me time to, on the one hand, to think about what I wanted to experience before I left and, on the other hand, determine what knowledge I wanted to bring with me.
That I got to experience one last complete town festival - festa major - as an active participant is invaluable, since this, in my eyes, is the absolute essence of Catalan culture. A few highly intense days. repeated year after year, when traditions are important and you together with a lot of friends, neighbours and acquaintances give it all for you own town, although noone beyond the municipal boundary cares at all. In this I have found a wonderful Mediterranean culture which I – a native Swede - did not even know existed before I came here.
That I, during the festa major got the chance to make a last human pillars on four levels with Bordegassos de Vilanova and a last Pira de 10 plus a walking pillar of three levels with Falcons de Vilanova i la Geltrú, of course, made my experience and memories even more colourful. Fortunately, all the water blisters I had on my feet after all parades (cercaviles) have healed by now.
But what kind of knowledge was it that I decided to bring with me? Well, apart from the languages, that is Catalan as well as Spanish, at the very end I found yet another area: wine and cava. In retrospect, I almost regret that I did not begin approaching this even earlier, but better late than never. Thanks to wine tourism I can make sure that my connection to my "second home" and the rest of the Penedès will continue to evolve.
- - -
Here you have the amazing videos which Bordegassos de Vilanova and Falcons de Vilanova i la Geltrú, respectively, made as goodbye gifts for me. Many thanks to all of you who, during so many years, have made me feel so welcome, but also interesting, intelligent, strong, and - not the least - young again in Vilanova i la Geltrú!
- - -
Swedish version
Sunday, 25 August 2013
Vi ses snart, Vilanova i la Geltrú!
Ja, det är sant: Vi har flyttat och bor inte längre i Vilanova i la Geltrú, nej inte ens i Katalonien, utan i Zürich, i Schweiz. Men hur blev det så här? Själv kom jag ju till Vilanova med den absoluta föresatsen att rota mig och stanna kvar livet ut.
Den tanken föreföll dock närmast skrämmande för min fru och där har vi början till en förklaring. Lägg där till att hon har fått ett väldigt bra jobb i ett ekonomiskt och politiskt mycket stabilt land, så har vi ytterligare några pusselbitar. Och för att komplettera bilden måste jag erkänna att jag, personligen, har tröttnat på att bo och se mina barn växa upp i ett land där politikerna (tyvärr både i Katalonien och resten av Spanien) verkar tycka att korruption är bra, så länge de kan se till att inte bli formellt fällda för det.
Detta ändrar dock inte det faktum att vår flytt har skapat ett enormt tomrum i mig. Vi har flyttat från ett stad där nästan alla visste vem jag var, där jag var medborgare och hade börjat förstå det lokala samhället såpass att jag kunde ta initiativ och agera, åtminstone i samma grad som de som alltid bott i Vilanova i la Geltrú.
Hursomhelst är jag glad att hela flyttprojektet fick ta lång tid. Vi började planera för det redan i januari och det har gett mig tid att, å ena sidan, hinna tänka efter vad jag ville uppleva innan jag reste och, å den andra, fastställa vilka kunskaper jag ville ta med mig.
Att jag fick vara med om en sista komplett stadsfestival – festa major – som aktiv deltagare är ovärderligt, eftersom detta, i mina ögon, är den absoluta essensen av katalansk kultur. Några få intensiva dagar varje år, då traditionerna väger tungt och då du tillsammans med mängder av vänner, grannar och bekanta ger allt för er stad, trots att ingen utanför kommungränsen bryr sig. I detta har jag hittat en underbar medelhavskultur som jag – som svensk – inte ens visste att den existerade, innan jag kom hit.
Att jag i samband med festa major fick chansen att göra en sista mänsklig pelare om fyra nivåer tillsammans med Bordegassos de Vilanova samt en sista pira de 10 och en vandrande pelare om tre nivåer tillsammans med Falcons de Vilanova i la Geltrú gjorde naturligtvis upplevelserna och minnena ännu mer intensiva. Vattenblåsorna som jag hade på mina fötter efter alla parader (cercaviles) har, som tur är, läkts vid det här laget.
Vad var det då för kunskaper som jag bestämde mig för att ta med mig? Förutom språken, alltså både katalanska och spanska, hittade jag, på slutet, ännu ett område: vin och cava. Så här i efterhand kan jag nästan ångra att jag inte börjat att närma mig det ännu tidigare, men bättre sent än aldrig. Genom vinturism ska jag se till att min koppling till min ”andra hemstad” samt till resten av Penedès fortsätter att utvecklas.
- - -
Här har ni de fantastiska videos som Bordegassos de Vilanova respektive Falcons de Vilanova i la Geltrú gjorde som avskedspresenter till mig. Stort tack till alla er som under så många år har fått mig att känna mig så välkommen, men också intressant, intelligent, stark och – inte minst – ung på nytt i Vilanova i la Geltrú!
- - -
English version
Subscribe to:
Posts (Atom)