Catalan Nativity Scenes

Yet another time, our Swedish family has had the opportunity to marvel at the beautiful and elaborate nativity scenes which you find here in Catalonia during the Christmas festivities.

The first picture shows a part of the big the crib in plaça de la Vila, here in Vilanova i la Geltrú, while the rest can be found in the premises of Associació Pessebrista (C/ Cabanyes, 17). This exhibition will be open until January 17 (Monday-Saturday: 18.00-20.00; Sundays and holidays: 12.00-14.00 and 18.00-20.00).

My favourite scene this year has very little to do with religion - it is a very detailed model of Vilanova and la Geltrú, when these were still two separate small towns, surrounded by walls.

- - -
Related earlier posts:

2010 - Vilanova and Penedès Inspired Christmas Cribs
2010 - Church Does Not Object to Pooping in Catalans Christmas Cribs
2009 - ENG: Christmas Cribs with Catalan References
2007 - So much to learn

Merry Christmas and a Happy New Year!

FC Barcelona – Brand Value at Risk?

During the last week, FC Barcelona has been in the focus in more chronicles than usual in Catalan media. Comments have been made on big football events, like the club being paired against Arsenal in the first knockout round of the Champions League and the derby against Espanyol – resulting in a giant victory of 1-5 and Espanyol's first home defeat in the new stadium Cornellà-El Prat – but what more than anything else has caused debate is a new sponsor.

Since I work with brands, I am fascinated by the loyalty they enjoy when people really feel for them. But the price of a strong identification is a big responsibility and it can easily turn into disappointment. In the worst case, that is what we now see happening, when Barça's board of directors has decided that the football team for the first time ever will carry commercial advertising on the t-shirts.

The sponsor contract has been signed with Qatar Foundation and President Sandro Rosell stresses that the € 165 million over five years - the largest sum seen so far in the world of football - are needed to improve the poor economy. People who approve of the deal draw parallels to other football clubs owned or sponsored by oil money from the Arab world. However, the discussion is dominated by those who do not want for Barça to promote Qatar, especially not since it will happen at the expense of the current support to UNICEF and the children of the world. Former coach Johan Cruyff has summed up the situation by saying that Barça which used to be "more than a club" (més que un club) will hereby be reduced to "just another club" (un club més).

What is at stake is precisely that - the image of Barça as something bigger than a normal football club. Sports journalist Enric Bañeres reminds us of the many years when the team did not win titles, but in spite of that served as the unifying symbol for the whole of Catalonia - by sociologists described as an "army without weapons", a "secular religion" or even the "epic sublimation of the Catalan people”.

Combining two brands - co-branding - always involve risks and journalist Pilar Rahola raises a warning flag about the values which henceforth may be associated with Barça. She points out that the Qatar Foundation awards an annual prize to honour Yusuf al Qaradawi - an Islamic ideologue with nasty opinions like that Hitler was Allah’s solution for dealing the evil Jews, that LGBT people must be killed or that women may need physical punishment - and that many of them even like it.

FC Barcelona supporter Jordi Bruch accuses the club directors for treating the fans like donkeys when they respond to criticism with intellectually dishonest arguments. He condemns Javier Faus, Vice-President of financial and strategy matters, and his description of Qatar as a "flexible" dictatorship, with the argument that flexibility is in fact a typical feature of a non-democratic rule. And Sandro Rosell's proposal that the fans travel to Qatar and for themselves experience what a democratic place it is, is effectively dismissed through several examples of how skilled dictatorships tend to be at deceiving tourists.

Xavier Sala i Martín, economist and former Financial Director of the club, argues that the income gained from Qatar Foundation is not as big as has been claimed, since there are opportunity costs. The € 30 million extra per year which the contract will bring has to be compared with the 20 million which the previous board of directors had been offered by a candidate who was willing to be a "sponsor of the sponsor", i.e. get recognition not by advertising on the t-shirts, but as the entity making it possible for UNICEF to remain there.

Personally, I hope that the new directors have a plan to handle the consequences of the decision. Operating profit in a business or a sports club depends not only on income and expenses, but also on how you manage the assets which you already have. There can be no doubt that the brand FC Barcelona - an intangible asset - is stronger than ever after Joan Laporta’s years as President. The sponsorship agreement with the Qatar Foundation will affect the club's image. What has started as negative feelings can ultimately be a question about money.

- - -
Sources and inspiration

Ara.cat: Sandro Rosell: "A la major part dels socis els agrada l'acord amb la Fundació Qatar"
Ara.cat: Cruyff respon a Rosell: "Els mites sempre tenen raó? Els que pensen, sí"
LaVanguardia.es: La nueva singularidad del Barça
Blogspersonals.Ara.cat: Ens prenen per rucs?
LaVanguardia.es: Noticias de Qatar
LaVanguardia via Reggio: Por culpa de Joan Laporta

SWE: Värna varumärket FC Barcelona

Den senaste veckan har FC Barcelona stått i fokus i ovanligt många krönikor i katalanska media. Det har gjorts kommentarer om viktiga fotbollshändelser som lottningen mot Arsenal i åttondelsfinalerna i Champions League eller derbyt mot Espanyol – en jätteseger på 1-5 som blev Espanyols första hemmaförlust på nya stadion Cornellà-El Prat – men det som framför allt skapat debatt är en ny sponsor.

Eftersom jag jobbar med varumärken fascineras jag av den lojalitet som de kan åtnjuta när folk verkligen känner för dem. Men priset för stark identifikation är ett stort ansvar och kan snabbt förbytas i besvikenhet. I värsta fall ser vi nu detta hända, när Barças ledningsgrupp har beslutat att fotbollslaget för första gången någonsin skall bära kommersiell reklam på tröjorna.

Sponsorskontraktet har slutits med Qatar Foundation och ordförande Sandro Rosell betonar att dessa 165 miljoner Euro över fem år – den största summan någonsin i fotbollsvärlden – behövs för att bättra på den dåliga ekonomin. De som gillar avtalet hänvisar till andra fotbollsklubbar som ägs eller sponsras med oljepengar från arabvärlden. Diskussionen domineras dock av röster som är emot att Barça från och med nu skall marknadsföra Qatar och det på bekostnad av det hittillsvarande stödet till Unicef och världens barn. Före detta tränaren Johan Cruyff har sammanfattat läget med att säga att Barça som tidigare var "mer än en klubb" (més que un club) nu reduceras till "ännu en klubb" (un club més).

Vad som står på spel är just detta - bilden av Barça som något större än en vanlig fotbollsklubb. Idrottsjournalisten Enric Bañeres påminner oss om de många år när laget inte vann titlar, men ändå var en sammanhållande symbol för ett helt samhälle - av sociologer beskriven som en ”arme utan vapen”, en ”sekulär religion” eller till och med en ”episk sublimering av det katalanska folket”.

Att kombinera varumärken – co-branding – innebär alltid risker och journalisten Pilar Rahola varnar för de värden som kan komma att associeras med Barça. Hon påpekar att Qatar Foundation delar ut årliga priser för att hedra Yusuf al Qaradawi – en islamisk ideolog som sprider obehagligheter som att Hitler var Allahs lösning för att ta hand om de elaka judarna, att lgbt-personer skall dödas eller att kvinnor kan behöva fysiska straff - och att många av dem till och med tycker om det.

Barcelona-supportern Jordi Bruch anklagar klubbledningen för att behandla fansen som åsnor när den bemöter kritik med argument som inte håller intellektuellt. Han dömer ut Javier Faus - Vice-ordförande med anvar för ekonomi och strategi - och dennes beskrivning av Qatar som en ”flexibel” diktatur, med argumentet att flexibilitet i själva verket är ett typiskt drag hos icke-demokratiska stater. Och Sandro Rosells uppmaning till fansen att resa till Qatar för att själva uppleva hur demokratiskt det är avfärdar han med ett flertal exempel på hur skickliga diktaturer brukar vara på att dupera turister.

Xavier Sala i Martín, ekonom och f.d. ekonomidirektör i klubben, påvisar att inkomstförstärkningen med Qatar Foundation inte alls är så stor som det hävdas, eftersom den medför alternativkostnader. De 30 miljoner Euro extra per år som avtalet innebär skall ställas mot de 20 miljoner som den tidigare klubbledningen hade på gång med en intressent som var beredd att bli ”sponsor of the sponsor”, d.v.s. få sitt erkännande inte genom reklam på tröjorna utan som den som möjliggjorde för Unicef att vara kvar där.

Personligen hoppas jag att den nya ledningen har en plan för att hantera konsekvenserna av det här beslutet. Rörelseresultatet i ett företag eller en idrottsklubb beror inte bara på intäkter och kostnader, utan också på hur man förvaltar de tillgångar som man redan har. Det torde inte råda någon tvekan om att varumärket Barça – en immateriell tillgång - efter Joan Laportas år som ordförande är starkare än någonsin. Sponsorsavtalet med Qatar Foundation kommer att påverka klubbens image. Det som har börjat med negativa känslor kan till slut komma att handla om pengar.

- - -
Källor och inspiration presenteras i slutet på den engelska versionen av samma text.

Swedish Lucia Celebrations in Barcelona

In the morning of December 13, there are Lucia processions in schools and offices all around Sweden. Here in Barcelona we had a chance to see one during the Christmas mass of the Scandinavian Society. The Swedish women's choir is called Stella Polaris, here reinforced with quite a few blond children.